St. Anton
Eller ja, jag har varit här nästan en vecka nu men det har inte funnits tid till att skriva förrän nu...
Det har varit helt underbart att komma hit och lära känna byn och allt folk. Vi har mest varit på möten och träffat sammarbetspartners och annat folk. Det är bra för min tyskaträning som går sådär.... Måstet faktiskt erkänna att erik gör det mesta snacket på tyska, men jag försöker allafall, och på enelska går det som en dans:)
Det är en otroligt mysig by, st.anton, som trots att det är mycket internationellt har kvar den österrikiska mysstämningen!
Julstämningen är sämmre. Jag som ÄLSKAR julen saknar det mycket! Men vi gör vårt bästa och har redan inhandlat lite diverse, så som julglüwein, chokladtomtar och apelsiner med nejlikor i. Vi har även goda föresattser att baka lite julgodis och sånnt, men vi får se hur vi hinner...
Först var det bestämt att vi skulle fara till wagrain över jul, där vi har en massa kollegor. Jag blev tok-glad eftersom många av dom jag kommit att tycka bäst om kommer dit, men nu ser det ut som att vi inte kan fara.... Men det blir nog mysigt ändå med erik, grabbarna från Sölden och våran gäst.
På gästfronten är det då inte så stressigt, denna veckan har vi så mycket som 1 gäst....
Fast det är tillochmed lugnare än vad det låter, eftersom det är världens trevligaste lilla danska gubbe som vi mer än gärna umgås med!
Men nästa vecka brakar det lös, då får vi ca 50 pers över nyår! Ganska stor omställning! Men det ska nog gå bra, är lite orolig över att tappa bort nån i pisten då jag ska ha pistvisning. jag har ju kanske inte vääärldens bästa lokalsinne.... men jag får väl plugga pistkarta innan, eller fråga nån på vägen:P
Det är helt sjukt hur fort och lätt man träffar folk här! Det går inte att gå ner till byn utan att träffa nån man "känner" och träffa nån ny. Kalaskul!
"Kalas" har det ju vart en del också såklart, det hör ju som till! Men mamma och mormor va inte oroliga, jag tar det lugnt! eller iallafall som pappa säger så gör jag inget som inte han skulle göra!
Idag läste jag alla fina komentarer och mail jag fått på sista tiden och blev nästan rörd! man tänker inte så mycket på hemma, det är först när man blir påmind som allt kommer....
Jag ska försöka skriva lite oftare och roligare, ska bara försöka hitta lite tid. Men nu ska vi ner på byn och äta middag, kanske med våran gäst, sen ska vi ut på partaj med lite andra skidresebolagsfolk och bummare! Men hur som hellst så har vi det kanon här borta!
Saknar er alla, puss och kram!
Brinnande ljus och snoriga papper
Glad Advent!
Nu börjar det äntligen kännas som om det är på riktigt det här. Fast det känns som om vi vart här hur länge som hellst! Fast inte vill man nånsin åka ifrån alla härliga människor heller! Det kommer bli tomt sen när det bara blir jag och Erik ute på orten, nu är vi ju nästan hundra pers, så det blir en omställning.
Vi har det som sagt väldigt kul och mysigt här, men ibland vill man bara lägga sig och sova, tre-fyra dar irad. Förkylningen går inte heller över riktigt när man inte får ordentligt med sömn, och ölkuren funkar inte direkt, den har jag provat.
Så man springer fram och tillbak till toaletten hela lektionerna och nässprayen är snart tömd...
Igår hade vi transferträning. Vi skulle sitta bakom en skärm i "klassrummet" och tala en transfer. Lagom kul och sövande...
Men när vi så ska börja överraskade dom oss totalt! Istället för att sitta bakom en skärm hela dan fick vi sitta med micken i högsta hugg längst fram i en buss medan vi åkte runt halva österrike!
Vi gjorde små stopp på olika ställen. Drack glüwein och åt småkakor i grannbyn, hade snabbafterski i bad gestein, kollade på guidehuset i St. Johann och massa annat mysigt.
Jag fick möjlighet att öva min tyska lite på lokalbefolkningen och jag var riktigt nöjd med mig själv då jag förstod det aldra mesta och faktiskt rent av kunde komma men nån liten komentar:) Men anwärter blir ändå en prövning...
Nu r det bara imorgon kvar sen blir det skidåkning! Dovk regnade det idag så vi får se hurdant underlag det blir, men kul ska det bli i vilket fall!
Jag har ännu inte öppnat min fina kalender och inte heller nonstopkalendern jag fick i sista stund av mormor, men det ska jag göra nu på kvällen.
Däremot har jag eldat lite på det första av mina ljus i pytteadventsljusstaken, och även sett första avsnittet i sunes jul. Så vi håller julandan uppe!
Nu ska jag se man kanske lyckas sova tidigt idag, men chansen är inte så stor....
Kramelikramelikram
Krambus
Krambus
Livet bjuder på dom märkligaste saker.
Idag har vi i wagrain varit med om VÄRLDENS SJUKASTE TRADITION!!!
Vi har vart på "Krambusfestival". En Krambus är ett stort hårigt monster med stora horn och piskor. Krambusen hjälper St.Nicolaus(jultomten) att tukta barnen innan jul.
Fatta, i Sverige gråter barnen när dom ser en snäll skäggig gubbe, här blir barnen slagna av monster såhär i juletid. Dom ungarna har i alla fall nått att gråta över! Vilken kulturskillnad...
Idag såg vi alltså ca hundra karlar utklädda till monster som gick runt med bengaliska eldar, bjällror, påkar och piskor. Huvudena skulle kunna fått vilken orc ur sagan om ringen som hellst att skämmas.. Man kan freaka ut för mindre! Det var som Lordi live.
Stackars Frodo, jag förstår hur han måste kännt...
Annars är allt bra. Vi sover knappt nått och dricker för mycket ölJ
Vi har haft en hel del träning inför Välkomstmöten och transfertal. Det känns äntligen som om man börjar komma in i det lite och inse att man faktiskt är här. Fast fortfarande ingen skidåkning. Räknar dagarna nu! Bara 4 dar kvar....
Nä nu ska jag gå och sova, eller ta en runda till i baren, who knows;)
Saknar Er Alla! Puss och Kram(bus)
